För skiss använder jag blyertspenna eller stiftpenna och hårdhet HB. Storlek på stift varierar men jag använder mest 0.9 eller 2 mm.

Vissa serier gör jag helt i blyerts (t ex Polly) och ökar kontrasterna i datorn så linjerna blir svarta. Skisspappret är vanligt kopieringspapper 75-80 g. Format: A3 eller A4.

Jag tuschar på Bristol-papper 250 g som har fin slät yta. Ibland använder jag blåpenna när skissen renritas på tuschpappret. Då behöver inte skissen suddas ut eftersom blå färg kan trollas bort med en enkel inställning vid scanningen.

Jag tuschar helst med stålstift av typen crow quill. Stiftets ände är rörformad och kräver speciella hållare. Jag använder en blyertsstifthållare med gripklo (Koh-i-noor 5358, 3,2 mm).

Fler crow quill-hållare. Bland annat ett tjusigt antikt Esterbrook-skaft och en hemmasnidad variant som förut var trumpinne. Crow quill-stift jag gillar: Leonardt 801, Hunt 102, William Mitchell 0567 och Brause 515. Tusch: Winsor & Newton indian ink (vattenfast).

Under åren har jag även använt William Mitchells svängda stift (small oblique) som inte är ett crow quill-stift men ändå med väldigt fin spets. Jag fyndade två fulla askar på en loppis för många år sedan.

Ibland tuschar jag också med penselpenna. Det finns många modeller och jag har särskilt fattat tycke för Pilot brush pen. Den håller formen länge och tuschet är riktigt svart. Men jag gillar också Sakura Pigma Brusch pen som finns i tre storlekar (Fine, Medium och Broad).

Jag gillar också tuschpennan Pentel Touch. Den stadiga spetsen ger bra kontroll samtidigt som linjerna blir väldigt penselliknande. Tuschet är dock inte vattenfast.

Pentel Stylo JM 20 (eller föregångaren JM10) är också en bra penna som jag använt ganska mycket. Runt 1990 fick jag tipset av Jonas Darnell (Herman Hedning mm) som skickade en sådan penna till mig i ett brev.

Tuschpennor med fiberspets, typ Staedtler Pigment Liner, till rutramar (1.0-0.8), text i pratbubblor (0.2-0.3) och smådetaljer (0.1). En vit korrigeringspenna brukar också vara bra att ha.

Ljusbord. Artograph Lightpad (A3) monterat i ett större ritbord. Ljusbord underlättar mycket när en behöver kalkera in spridda skisser. Att vända pappret och rita spegelvänt brukar också lösa feltänk i perspektiv och figurernas balans.

Mitt första ritbord var en enkel ljuslåda som jag och farsan snickrade ihop när jag var i 13-årsåldern. Glaset togs från en skrotad gammal TV. Jag använde det fram till ca 2004 då jag byggde ett annat större ritbord. Numera står det i kåken på landet där jag fortfarande ritar på det.